När Dalénmuseet i Stenstorp i veckan öppnade för säsongen är det med ett 20-årsjubileum att fira.
Inledningen hölls med en berättelse och bildvisning av Gustaf Daléns ena barnbarn Peter Keen.
– När Gustaf väl hade en vision att jobba emot uppfyllde han den, menade barnbarnet.
Peter Keen är barnbarn till stenstorpssonen och nobelpristagaren Gustaf Dalén, och nu ledamot i styrelsen för museet. Vid säsongsöppningen berättade Peter om sin morfar och visade både bilder och film för det 20-tal åhörare som kommit.
– Temat automatik var viktigt hela vägen för Gustaf Dalén. Han var också medveten om att han inte bara behövde vara uppfinnare utan samtidigt tillverka det som uppfunnits och sälja det. Där tror jag att han skiljde sig från andra uppfinnare och kunde därför bli framgångsrik, menade Keen.
1912 var ett extremt händelserikt år för Gustaf Dalén, med den stora ordern om att belysa Panamakanalen, olyckan som gjorde honom blind och sedan Nobelpriset i fysik.
– Det var också 1912 som Gustaf skaffade sin första bil. Det såg han fram emot men på grund av olyckan var det istället barnen som fick köra den. Men det konstiga var att han tyckte otroligt mycket om att resa, trots att han inget såg. Han måste ha upplevt platserna på ett annat sätt, berättade Peter och visade en bild från Egypten med Gustaf Dalén.
Senare på kvällen hölls årsmöte med Gustaf Dalénsällskapet, som i dag driver Dalénmuseet och grundade det intilliggande science centret Dalénium. Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar avtackades Noomi Henberg som lämnade styrelsen men fortsätter som guide i museet.
Kvällens föredragshållare var Anders Johnson, författaren som håller på att jobba med den nya biografin om Gustaf Dalén. Om planen håller släpps boken under hösten.
– Jag försöker i boken rensa upp bland en del felaktigheter som har spridit sig om Gustaf Dalén. En del som har skrivit om honom har bara skrivit av vad någon annan skrivit före dess, och då har felaktigheter följt med. Jag har också försökt hitta några mörka sidor hos Gustaf, var han verkligen ett optimistiskt snille hela tiden? Men där har jag så gott som misslyckats, det finns bara några få exempel på när han inte varit på topp, menar Anders Johnson.
Han berörde också det som tas upp av en lärare i Stenstorps skola, då Gustaf Dalén var elev, nämligen att skrivning inte var hans bästa sida.
– Gustaf Dalén skrev mycket lite, och hade alltid svårt för läseämnena, men han var ett snille när det kom till andra saker, säger Johnson.
Det är lätt att tro att olyckan som gjorde Dalén blind skulle slå ner hans humör för all framtid, men han behöll den optimistiska inställningen.
– När han blivit blind tyckte han att det blev lättare att koncentrera sig, så han hittade en stor fördel i det.
