Under två dagar har vi på Dalénmuseet haft besök av Nedeljko Begenisic från Tekniska museet i Stockholm. Anledningen är att vi lånat flertalet föremål från dem för att kunna berätta om Gustaf Daléns liv och uppfinningar och AGAs företagshistoria. Nedeljko arbetar som konservatorsassistent så vi passade på att arrangera ett föredrag med honom. Rubriken blev ”Gifter i museisamlingar”.
– Jag jobbade tidigare som konservator men fick sluta med det eftersom jag blev sjuk. På grund av dåliga lokaler och kemikalier blev jag tvungen att sluta. Nu håller jag på med registrering och magasinering av föremål istället, berättade han.
Med sin egen bakgrund i åtanke startades på Tekniska museet ett projekt om att kartlägga vilka gifter som kan finnas på museum.
– Det finns ämnen som är jättegiftiga, men det finns också ämnen som inte är giftiga men blir det tillsammans med andra. Farligast skulle jag säga att asbest är, säger Nedeljko.
För att undvika att gifter uppstår eller sprider sig i museum är klimatet i lokalerna där föremålen finns avgörande.
-Det bästa klimatet har en luftfuktighet mellan 40 – 60 procent. Temperaturen bör vara 5-18 grader, lite beroende på vad det är för något man förvarar där. Det är också bra med svag belysning. Starkt ljus kan skada föremål, berättar han.
Gifter kan finnas i form av arsenik, asbest, amalgam, bly, fotokemikalier, flussmedel, gasol och mycket annat.
-Batterier kan vara jättegiftiga. Förutom tungmetaller som kan skada miljön kan de också förstöra föremål som står intill om batteriet är skadat, säger Nedeljko.
Han råder alla som arbetar med konservering av museiföremål att använda munskydd. Anledningen till det är att nästan alla gifter förr eller senare blir damm som människor andas in utan att veta om det.
Nedeljko Begenisic från Tekniska museet i Stockholm föreläser om gifter i museisamlingar.
BILD: MIKAEL HILDINGSSON
